Jag hade bett om hjälp. Jag åkte in till Thedals tunnelbanestation där jag skulle möta upp de hårda killarna. Jag var nervös eftersom jag är dålig på att orinentera mig i kollektivrafiken i Stockholm och för att dessa killar var trots allt...hårda. Det konstiga var att jag hade beställt hamburgare, de hade fixat något dussin hamburgare i kassar som skulle utbytas diskret mot pengar på tunnelbanastationen. Det var alltså inte langning av dricka, utan av hamburgare.

När tåget väl gled in i Thedal såg jag killarna stå mot en vägg med uppdragna kragar och några kassar (fyllda med hamburgare). Dörrarna öppnades och jag klev ut, dock hade jag inte nerver nog att pallra mig fram till killgänget som för övrigt var fett biffiga. Med dunkande hjärta vände jag på klacken och började se mig omkring i de främmande området Thedal. Det var helt fantastikst. Det var höga berg, täckta med regnskog, bergochdalbanor som gick över hela landskapet, stränder, vatten med öar och underbara hus. Jag gick in i ett av husen, som låg ute i vattnet. Det hade en terass med en glasvägg som var deras sovrum och var minst sagt vackert och speciellt. Helt random dyker mamma upp och presenterar hennes nya familj för mig. Hon hade tydligen skaffat sig ny man, nya barn, nytt hus och nya hundar. Jag borde ha blivit förvånad men istället, sade jag "hejdå" och åkte sedan hem med tunnelbanan.

Därefter vaknade jag i Lisas säng av att jag armbågade henne. Vad var grejen med hamburharna liksom? Och Thedal, finns det ens!?