och fantasin kanske kan mätta ett hungrande hjärta
Efter högskoleprovet i lördags fick jag följa med till en lägenhet på kvällen som låg till vänster om en döskalleskylt på drottninggatan där det tydligen var en såndär fest. Det var ett fantastiskt gäng beståendes av mig, Fanny, Josse, Maria, Jonas, Dylan och ja... alla andra som var där. Efter lite gatudans och stelhet beslutade vi dock att dra till donken där vi hade någon timmas episkt häng. Vi åt som att det inte fanns någon morgondag med cheddardip, dubbelmeny, flera efterrätter och allt var det var. Skrattade gjorde vi också.
Och idag var det inte en vanlig dag för jag klev upp klockan 09.00 och satte på mig en kavaj för att sedan bege mig till Danderyds kyrka med en hög släktingar och vänner. Där, bland alla vitklädda kåpor blev lillasyster Frida konfirmerad och jag stod för dokumentationen. Jag blev överraskad av mig själv när jag inte kunde hejda de tårar som sakta rann ner för mina kinder. Det var så fint och det kändes så knäppt att det var hela tre år sedan som jag stod där, i vit kåpa, tonårig och lite osäker på livet. Att helt plötsligt se Frida stå där var bara så coolt.
Förresten måste jag bara inflika med att balett terminologi känns sjukt ovärt att skriva en uppsats om.
Kommentarer
Trackback
