Okejva. Det här är tungt alltså. Den italienska reklamfilmen för Daygum som jag fick medverka i som statist för några veckor sedan har sammanställts och jag syns i bild i hela....... (trumvirvel) tre sekunder! Haha, nej men seriöst, det var jättevärt ändå och hur kul som helst.

Igårkväll premiäranvände jag mitt leg som 18-åring och blev av med min utgång-oskuld tillsammans med världens bästa Fanny. Och det var så himla bra.

Alltså, inte för att vara den men...

14 kilometers vandring i skogen med regnställ, spritkök, karta och hela paketet. Med en och en halv mils promenad i benen springa tillbaka till skolan, duscha, springa till jobbet och däremellan hann det lyckligtvis slinka ner en välbehövd drickyoghurt. Jobba ett premiärpass i fyra timmar. Två otippade sälj. High five med chefen. Woopwoop. Blev äckligt smörig under slutspurten av passet inför alla kunder men det gav uppenbarligen resultat. Komma hem och äta scones och nu ska jag däcka i sängen efter en värd dusch.

Ibland resonerar man bra knäppt. De senaste dagarna har varit så otroligt tankspridda och jag har varken vetat ut eller in. Har velat gå på första tänkbara impuls alldeles för många gånger för att i nästa sekund hindrat mig. Det skulle bara förstöra allt, rasera och brytas ned för att därefter kvarlämna ett inbjudande och oerfaret tomrum. Men tanken är ju ohälsosamt lockande. Att känslor ska vara så underbart komplicerade gör det tyvärr inte lättare.

Idag fyller jag vuxet. Ser ni någon skillnad?

Taggar brutalt inför imorgon. Jarrå

Stressig dag där jag mest har sprungit omkring överallt och bockat av ärende efter ärende. Ett MVG i slutbetyg i Kulturhistoria samt en klänning inför fredag lyckades jag bland annat kirra. Känns stabilt. Nu har jag ätit musli och jordgubbar till kvällsmål och planerar att sussa djupt under duntäcket efter kvällens dansklasser. Imorgon blir det balett- photoshoot med Sofia och sedan utbildning inför sommarjobbet. På söndag blir jag 18 år, just saying...

&Whatuuup jag blev med ljusare slingor och utväxt ikväll. Gratis dessutom, wheppa! Det är inför ett jättesupermegahemligt jobb (eller inte but let us pretend) och jag är tjockt med laddad. Har alltid varit rädd för att lägga mitt hår i främlingars händer och inte trixat med färger men åh, så nöjd jag är. Känner mig äntligen som en svensk igen (haha).

I lördagskväll svassade trettio stycken ungdomar om till deras tolkning av en av de sju dödssynderna. Ebba stod för arrangemanget eftersom hon är nyblivna 18 år. Jag hade stoppat in tio kondomer i bh:n och skulle alltså representera vällust (man måste ju passa på!).

Ni vet när man ärligt brinner för något? När man har en stark passion som formar ens liv? När man vill något så otroligt mycket? Att inte ha sikte på något annat än målet. Då är det otroligt svårt att inse att man inte klarade det. Att bli nekad. Och att världen känns för jävla orättvis.

Igår var nog världens längsta dag, både på gott och ont. Jag fick tre stycken roliga besked men mådde också så illa att jag mest ville falla ihop i tårar på trottoaren när jag snubblade fram i klackarna. Så knasig blandning. Men extra- samt sommmarjobb fick jag och förhoppningsvis ska jag trivas, italiensk reklamfilm får jag också medverka i samt en fotografering med Björn Axén. Ibland måste man ju få bre på lite. Det flyter på väldigt fint nu och jag är så glad så. Idag var tanken att jag skulle plugga men en så länge har jag endast lyckats åstadkomma ett toalettbesök och en skål fil i sängen. Rehabiliteringen jobbar sakta men säkert.

Idag är ingen vanlig dag för idag fyller det jag håller allra kärast år. Frida, min lillasyster är helt plötsligt inte så liten längre för idag är hon knäppt nog hela 15 år.

Jag brukar vanligtvis inte ha något emot klämkäcka och hurtiga människor då jag själv är rätt så hellyllejobbig. Det verkar dock som att en vändpunkt har uppdagat sig och som tydligt signalerar att även jag har min gränser. Jag var hos optikern i tordags för den regelbundna linsundersökningen. För er utan synfel så går en sådan undersökning till följande; en vit tavla med slumpmässigt uppstaplade bokstäver i olika storlekar som mina ögon följdaktligen ska försöka tyda. Om man placerar denna situation i ett i-landsperspektiv så kan jag med säkerhet säga att det är en av de tråkigaste sysslorna man någonsin kan fördriva sin tid på och därför utför man gärna denna process så kvickt som möjligt. Inget onödigt trams så att säga. Jag brukar inte ha några större problem med att acceptera olika individers personlighetsdrag och så men alltså, den optikern... Det spelade absolut ingen roll vad jag yttrade, hon utbrast ändå i varenda mening "BRAAAA!", "Jättebraaa!", "Toppenbraaaaa!", "Åh, vad duktig du är!" eller "Super!" and the list goes on. Efter ett tag ville jag seriöst bara skrika att jag för i helvete inte är tre år gammal. Är jag bra och duktig för att jag kan läsa det minsta K:et eller M:et på sista raden? Det verkade minsann som att hon tyckte det. Hon som är optiker och säkert har läst en massa böcker om ögat och hit och dit borde väl förstå att det har med mitt synfel att göra och inte med mig som person? Alltså visst, det är klart hon menade väl men efter ett tag kunde jag knappt koncentrera mig på bokstäverna på grund av hennes hejaramsor.

Är fruktansvärt produktiv i dessa tider. Peace and Love- tågbiljetter, tur och retur, bokades imorse vilket känns exceptionellt bra. Nu är det så spikat och så nära att man nästan kan ta på taggningen som hänger i luften. Underbart. Och på måndag ska jag på arbetsintervju. Kan det vara min tur att få jobb nu kanske? Jag känner hur vinden börjar vända för mig och hur sommarens sötma börjar vattnas smått på tungspetsen. Imorgon är det musikalaudition för dans och därefter fittning med Fanny inför Young Designers Fashion Show. Laddar med abnormt mycket fläskpannkaka. Snart är terminen slut. Det här fixar vi hörrni.

Dagens samtalsämne har definitivt varit branden i KTH:s arkitekthus. Utanför morgonlektionernas fönster färgades luften grå. Om luft nu kan färgas. Luktade gjorde det också. Stackars KTH. Om man glömmer branden för en sekund eller två har dagen varit fin. Piggelin på FRIENDS-mötet och kastade kärleksfulla blickar till en total främling samtidigt som vi delade på en en hink med låtsas-mjölk. Omotiverad vardagsinfo. Jaja. Godnatt sålänge.

Det är så mycket spännande som händer nu och om jag var Blondinbella eller någon annan företagsam bloggare skulle jag uttrycka det som att jag har många projekt på gång. Ett överraskande samtal lyfte hela min dag och även om det inte går hela vägen så är det riktigt coolt. För att göra er extra nyfikna säger jag bara tuggummi, ett kärlekspar, svepande hår och smöriga tandvita léenden framför en Carola-fläkt. Trots att plugget dränker mig så är det fint med roliga saker runt omkring. Jag har ju fan ett liv också.

Jag: ...Alltså...jag får inte in den!